I denna studie har vi undersökt vilka mjukvarukvalitetsfaktorer som är viktiga för slutanvändare. De sex kvalitetsfaktorer vi funnit i teori om mjukvarukvalitet har undersökts och jämförts med empirin. Studien visar på att slutanvändarna anser att viktiga kvalitetsfaktorer är funktionalitet, tillförlitlighet, användbarhet och även i viss mån effektivitet samt att faktorerna underhållbarhet och portabilitet är av mindre vikt enligt slutanvändarna..

Detta arbete påvisar ramverket ITIL?s förmåga att uppnå kvalitet hos processmodeller. Arbetet har resulterat i en checklista där kontroll utav kvalitetsfaktorer kan utföras för verksamheter som siktar mot en processmodell med kvalitet. Denna studie har utförts med hjälp utav ett företags processmodeller, som baserade sin modellering på ramverket ITIL. Utifrån checklistan har dessa processmodeller validerats och analyserats.

Detta examensarbete skrivs på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanland, som vill ha en ekologisk statusbedömning av Stäholmsbäcken. En ekologisk statusbedömning enligt EU:s vattendirektiv utförs i tre delar, biologiska, kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den biologiska delen bestod i att på en provplats ta fem prover på bottenfaunan med hjälp av handhåvsmetoden. Djuren artbestämdes och därefter gjordes indexberäkningarna ASPT, DJ-index och MISA. De Biologiska kvalitetsfaktorerna fick ett otillfredsställande resultat.

Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är:ägarkoncentrationkapitalstrukturbolagets komplexitetlönsamhetföretagsstorlekandelen biologiska tillgångarResultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts: Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur?Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten.

Överingress:Tänk att du är på en skogspromenad, alla träd har smalastammar och är antingen gran eller tall. Kvittret och sångenhar försvunnit eftersom här inte finns några insekter förfåglarna att äta. Den biologiska mångfalden i Sverige ärviktig för att vi ska må bra. I dag bryter många skogsägaremot lagen när de avverkar skog och det påverkar denbiologiska mångfalden negativt.När valet nu står mellan gamla träd och nya hus, i ettsamhälle med bostadsbrist, är prioriteringarna inte självklara..

Följande studie är en undersökning av vilka faktorer som påverkar kundernas upplevda kvalitet vid ett privat företag inom plastikkirurgibranschen. Studien syftar till att undersöka vilka kvalitetsfaktorer som kunderna upplever, vilka faktorer som är viktigast samt hur de olika faktorerna relaterar till varandra. Därutöver undersöks om kundernas syn skiljer sig åt före och efter ett ingrepp. Studien har genomförts i intervjuform med en huvudsakligen induktiv metod, och tar sitt teoretiska avstamp i såväl företagsekonomisk tjänstemarknadsföringsteori som forskning från sjukvårdsområdet. Den bild som framträtt överrensstämmer i stort med den traditionella tjänstemarknadsföringssynen, med undantag för att resultatfaktorer visat sig vara klart viktigare än processfaktorer.

Problemdiskussion: En undersökning som har gjorts av SKI (Svenskt kvalitetsindex) visar att nöjdheten bland kunderna inte uppfylls på pakettjänster och att kundernas förväntningar inte blir tillfredsställda. Detta kan bero på att olika faktorer som paketskador, leveransförseningar eller dålig kundservice leder till att kundernas missnöje på kvaliteten och de utförda tjänsterna går ned. För att skapa en positiv utveckling i branschen måste transportörerna förstå, uppfylla och överträffa kundernas behov så att de blir nöjda med kvaliteten. Genom god kvalitet vinner transportörerna nöjda och trogna kunder som återkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka varför kundnöjdheten på pakettjänster minskar.Frågeställning: Vilka faktorer påverkar kundnöjdhet på pakettjänster? I vilken utsträckning är transportköparnas behov tillfredställda?Metod: Undersökningen är baserad på en kvantitativ metod.

Den rådande förtätningstrenden i svenska städer leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det är ett hot mot den biologiska mångfalden och vidare för de ekosystemtjänster som är livsnödvändiga för oss människor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frågorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i städer bibehålls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mångfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mångfalden. I denna uppsats studerades vad som påverkar den biologiska mångfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.

Inom offentlig sektor pågår introduktionen av New Public Management (NPM), vilket innebär att teorier kring ledning och styrning av företag utvecklade för den privata sektorn  börjar användas inom offentliga verksamheter. Under de närmaste åren kommer Skatteverket tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen skapa gemensamma servicekontor på 82 orter i landet. Servicekontoren producerar en samlad service till medborgare och företag. Anställda på dessa kontor kommer vara företrädare för flera myndigheter samtidigt. Service är tänkt att vara livshändelsebaserad  och ska utgå från kundens situation. Skatteverket och andra myndigheter beskriver idag sina kontakter med medborgaren på ett sätt som påminner om privata företags sätt att betrakta sina kunder och kundservice. Utgångspunkten för denna uppsats var därför att teorier kring tjänster och tjänstekvalitet skulle kunna användas för att studera en intern verksamhetsprocess inom Skatteverket.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka fem familjehemssekreterares föreställningar angående familjehemsuppdraget. Studien innefattar följande frågeområden; definitioner av ?bra? familjehem, förväntningar på familjehemsuppdraget, den biologiska familjens betydelse, samt diskussioner gällande återföreningar mellan barn och dess biologiska familjer.Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt och innehåller bland annat intervjuer med fem familjehemssekreterare, samt litteratur och tidigare forskning som berör familjehemsvård. De teoretiska perspektiv som använts för att analysera resultaten är; socialkonstruktivistiskt - och systemteoretiskt perspektiv. Det mest framträdande resultatet av undersökningen visade att familjehemsuppdraget är ett mycket svårt och krävande uppdrag, då det utöver omsorg och omvårdnad, innebär en hel del kontakt med såväl myndigheter som med barnens biologiska familjer.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Kvalitet och biologisk mångfald är av stor betydelse för grönområden i tätorter. Nedskärningar och organisationsförändringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende på dels kvalitet och dels den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem. Många insatser görs för att främja bevarandet av den biologiska mångfalden..

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar.